Hej på er!
Blir lite uppdatering från min sida idag, behöver få gnälla lite :)
Skämt åsido, men blir faktiskt så trött på personer som uttrycker sig på ovanstående sätt, oberoende av vad det handlar om. Jag ska tala om två saker för er. Dels så är jag ganska så smal och väger relativt lite (i andras ögon). Dels så har jag ganska så lätt för mig i skolan, och har även ganska så bra betyg. Åtminstone så hade jag det tidigare, nu i gymnasiet vet jag inte riktigt.
Men i alla fall, så har jag så gott som alltid haft bra betyg, vilket såklart skapat en del press på att vara "en duktig flicka".Mina tidigare lärare har kallat det för "prestationsprinsessa" och det var även ett par lärare på högstadiet som avrådde mig från att söka naturvetenskapliga linjen med motiveringen att "det kommer inte att gå att få de betygen du vill ha utan att lägga ner väldigt mycket arbete, och du måste kunna leva med dig själv också".
Jag har haft många fina lärare genom åren som satt spår i mig, min mellanstadielärare Johanna till exempel. Hon fick mig alltid tro på mina idéer och innan jag slutade sexan fick jag en liten lapp av henne med texten "du klarar allt du tar dig för!" och dem orden lever kvar hos mig än idag, att hon verkligen trodde på mig och fick mig att tro på mig själv.
På högstadiet hade jag en matte/naturlärare, samt svenska och so-lärare som betydde och sporrade mig väldigt mycket. Dessa tre lärarna var nog anledningen till att jag kom dit jag gjorde under högstadiet, dem gav mig driv att fortsätta uppåt.
Nu på gymnasiet har jag en lärare som verkligen gjort intryck på mig, hittills. Den läraren heter Madde och är min franskalärare. Hon får mig att tro på att det går trots att mycket inte gått som det borde...
Men, det jag tänkte ta upp idag var väl mest att jag stör mig så oerhört på människor som utbrister att "ja, men det behöver ju inte du tänka på?" om man berättar om något man tänkt på, eller som man tycker är jobbigt. Liksom, vem är du att bestämma vad jag får tänka på eller inte? Jag förstår att det ofta är av välmening, men ändå? Det känns jobbigt.
Men det finns liksom den lilla detaljen, folk förstår inte att man kan ha prestationsångest fast att man har bra betyg, eller att man kan ha komplex över sin kropp trots att man är smal.
Jag önskar att alla kunde tänka en extra gång innan de uttrycker sig på det viset, för bara för att du tycker att någon annan verkar ha det "perfekt"är det inte säkert, eller ens sannolikt att de ser det på samma sätt. Vill du försöka berömma det du anser vara "perfekt" hos den, så försök att formulera det på ett annat sätt så blir det trevligare för alla :)
/HanTu
0 kommentar(er)
